Söndag 22 Oktober 2017
Du �r inte inloggad. Logga in   
 
Att tänka på före hundköpet

Om du funderar på att skaffa en boskapsvaktande hund bör du först fundera på hur du vill använda hunden. I vilka fållor ska du använda den, var ska den vara på vintern, vad är ditt mål med hunden, vad säger grannarna? Om du har en plan innan du införskaffar hunden har du bättre förutsättningar att lyckas.

Du bör vara beredd på att lägga ned en hel del arbete under de första åren med din hund. Det finns få människor i Sverige med stor erfarenhet av den här typen av hundar, varför du ibland kan komma att bli utlämnad till att själv komma på lösningar på problem som dyker upp.
XX
Redan som valp bor den boskapsvaktande hunden
i ladugården bland djuren. Foto: Viltskadecenter

Det finns mycket litteratur att läsa men den mesta litteraturen är på andra språk. En del finns översatt till svenska. Litteraturtips finns här


Även om du har gjort allt rätt kan du få en hund som inte är intresserad av djuren. Alla hundar som sätts in som boskapsvaktande hundar fungerar inte, det vet vi från övriga delar av världen.

Du kan komma att behöva göra förändringar i dina rutiner och brukningsförfarande om du skaffar en hund. Hunden kräver daglig tillsyn, vissa djur kanske du måste ta bort för att de inte accepterar hundens närvaro.

Du bör även vara medveten om att hunden är ett levande skydd. Det finns således alltid en viss risk att hunden kan dödas av ett rovdjur, framför allt om det kommer flera vargar till en hund. Jobbar hunden innanför hägn utgör själva stängslet ett ”första försvar” och dessa hundar är inte utsatta på ett sådant sätt som hundar som vaktar frigående besättningar är. Hundar som vaktar frigående besättningar bör alltid vara två om de arbetar inom ett vargrevir.

Du ska inte förvänta dig att hunden utgör ett hundraprocentigt skydd mot rovdjursangrepp på tamdjur, snarare kan det vara så att den inte minskar antalet angrepp men att den minskar antalet djur som skadas eller dödas vid angreppet.
Läs mer:
Hundens effektivitet mot rovdjursangrepp


Grannar är en viktig faktor att ta hänsyn till om du funderar på att skaffa en boskapsvaktande hund. Den kommer att skälla under nätterna, inte bara när det kommer rovdjur utan även när hunden hör eller ser något obekant. Förutom att skallet kan upplevas störande för grannar kan det bli bekymmersamt om hunden rymmer. Tanken med en boskapsvaktande hund är inte att den ska behöva hållas inne med stängsel, tvärtom ska den vara ett alternativ till rovdjursavvisande stängsel. 

Så trots att du inte har planerat att komplettera dina stängsel kan du komma att behöva göra det för att hålla hunden inne, om det är så att du inte vill ta bort hunden ur arbete. Det är sålunda mycket viktigt att prägla hunden på djuren så att den verkligen stannar hos dem och inte springer till grannen istället.

Om du har din unghund i hägn vid en livligt trafikerad väg, med exempelvis bilister, fotgängare, hundar och cyklister, kommer du att ha mindre kontroll över hur din hund utvecklas då du inte vet vilka erfarenheter den får från förbipasserande. Även om hunden får mycket miljöträning, vilket är viktigt, finns det också stora risker med att hunden kanske hoppar ut, får negativa erfarenheter eller att människor upplever hundens skällande negativt.


På de flesta håll i världen ges djurägare rekommendationen att skaffa en valp i taget. Det är lättare att kontrollera och fostra en valp än två. Ibland fungerar det bra även med två. De kan dock lära sig icke önskvärda beteenden av varandra och det finns viss risk för flockbeteende gentemot lammen, till exempel att hundarna triggar varandra och jagar lamm eller biter dem.

Sist men inte minst, du har alltid strikt hundägaransvar, även om du får bidrag från länsstyrelsen och tillstånd från Viltskadecenter. Läs mer:
Lagar, regler och hundägaransvar
XX
Maremmano Abruzzese-valpar. Foto: Viltskadecenter
 

På den här sidan finns information som är bra att läsa för dig som funderar på att skaffa en boskapsvaktande hund. Skrolla ned eller gå direkt till önskat avsnitt genom att klicka på länkarna:
Att välja rätt hund
Hundraser
Så många hundar behöver du
Kostnadseffektivitet
Fördelar och nackdelar med boskapsvaktande hundar

Att välja rätt hund


Det finns få boskapsvaktande hundar i dag - och ännu färre arbetande tikar som producerar valpar - men för att öka förutsättningarna för att få en bra boskapsvaktare bör du välja valp med omsorg. Alla hundar kommer inte att fungera som boskapsvaktande hundar, varför det är av stor vikt att ha så goda förutsättningar som möjligt från början.

Du bör i första hand köpa valp från föräldrar som har fungerat bra till boskapsvakt. Föräldrarna ska inte ha uppvisat aggressivitet mot människor. Genom att välja valp från föräldrar med goda egenskaper som boskapsvaktare, eller som åtminstone kommer från arbetande linjer, ökad du förutsättningarna för att få en fungerande hund.

Finns det inga sådana valpar att tillgå bör du välja valp från en kennel som tidigare har levererat valpar som har fungerat bra som boskapsvaktare. Att välja valp från en kennel med rätt ras, men vars hundar inte har haft med boskapsvakt att göra tidigare, är givetvis mer av en chansning.

Det är alltid till fördel om valpen så tidigt som möjligt har haft kontakt (positiv sådan) med det djurslag den ska vakta. Helst ska valparna vara födda ute bland, eller i anslutning till, tamdjur. Då är valparna redan från början vana vid djur och ett liv i ladugården. Du bör INTE köpa en unghund som har passerat den viktiga socialiseringsfasen (som pågår vid 3-12 veckors ålder), för då kommer det att vara mycket svårt, näst intill omöjligt, att prägla hunden på tamdjuren. Hundar som inte har präglats på djuren i tidig ålder vill oftast inte stanna hos dem. Observera att en unghund som inte tidigare haft kontakt med djur, ändå kan ha respekt för dem och inte skada dem. Men det spelar ingen roll hur bra hunden är med tamdjuren om den inte vill stanna hos dem. En hund som inte är närvarande i flocken kan inte heller skydda tamdjuren mot rovdjursangrepp.

Valpens föräldrar bör inte uppvisa några aggressiva beteenden mot människor. Det är mycket viktigt, då aggressiva boskapsvaktande hundar kan utgöra en risk för människor och inte passar i det svenska samhället.




Hundraser 


De hundraser som används till boskapsvakt är framavlade under flera hundra år. Rasernas utseende varierar, men många är stora och vita eller ljusa och har mycket päls. Hundarnas egenskaper varierar också, men variationerna kan vara lika stora mellan olika individer inom samma ras som mellan raser.

Flera länder i Europa har avlat fram egna hundraser avsedda till boskapsvakt, exempelvis pyreneér (Frankrike), marremmano abruzzese (Italien), kuvaz (Ungern), shar planinetz (före detta Jugoslavien), cào da serra da estrela (Portugal) och anatolisk herdehund och kangal (Turkiet).
XX


Maremman Abruzzese



Pyreneér

XX


Kangal



Pyreneér/Estrela

 
Boskapsvaktande hundar bör inte vara för små i förhållande till de rovdjur de ska avskräcka. I Sverige väljer man lämpligen boskapsvaktande hundar av de större raserna. Sverige har ingen inhemsk boskapsvaktande hundras. Här används framför allt pyrenéer, maremmano abruzzese, kangal och estrela samt korsningar mellan dessa. Korsningar mellan boskapsvaktande raser går bra att använda men endast korsningar i första ledet. Pyrenéer rekommenderas i andra länder som en bra nybörjarhund.



Så många hundar behöver du


Hur många hundar som behövs beror på hur många djur som ingår i besättningen, hur stor risken för angrepp är, hur betesmarkerna ser ut samt om djuren betar i flock eller utspritt. Hundarna har bättre förutsättningar att utföra ett gott arbete i tamdjursflockar som betar samlat än i flockar som går utspritt. I Sverige klarar sig de flesta besättningar i hägn med en hund förutsatt att hunden håller sig till djuren. Stora besättningar och djur på fritt skogsbete behöver dock flera hundar.

Även vilket slags rovdjur hunden eller hundarna ska vakta tamdjuren mot kan ha betydelse. 
Om hunden ska vakta i ett område med björn och lo räcker det i de flesta fall med en hund, såvida inte terrängen eller antalet djur som ska vaktas gör att fler hundar är nödvändiga. Har gården en historia med upprepade angrepp av varg kan det vara värt att skaffa flera hundar. I områden med stationära vargar ökar risken för att hunden själv ska angripas. Från övriga världen finns exempel på att vargar dödar boskapsvaktande hundar och vice versa. I dag saknas kunskap om hur risken för att en hund angrips av varg påverkas av antalet hundar. Det är möjligt att risken för angrepp på varje enskild hund minskar ju fler hundar som vaktar besättningen.

Hundar som vaktar djur på fritt bete löper större risk att själva utsättas för angrepp än hundar som går innanför stängsel. Frigående besättningar rör sig dels över en större yta, dels i tätare terräng och de skyddas inte av något stängsel. Vi rekommenderar att minst två hundar används för att vakta tamdjur på fritt skogsbete i vargrevir.
I öppna landskap med bra sikt räcker det med 1–2 hundar till cirka 500 får. I besättningar med omkring
1 000 får används vanligen tre hundar.


På de flesta håll i världen rekommenderas brukarna att skaffa endast en valp åt gången. Två valpar i samma ålder kan medföra en hel del problem. Dels kan de ty sig mer till varandra än till tamdjuren, dels kan de utveckla flockbeteenden och exempelvis börja jaga och bita lamm. Det är även påfrestande med de slagsmål om rangordningen som kan uppstå mellan två hundar i samma ålder.

Om du ska ha två eller fler hundar bör du först skaffa en valp, och sedan komplettera med ytterligare en när den första hunden har mognat i rollen som boskapsvaktare. Genom att skaffa en andra valp senare kan du också få hjälp från den äldre hunden med fostran av valpen. Variationen i egenskaper mellan raser kan också vara värd att beakta vid val av hund, beroende på hur du har tänkt dig att hunden ska arbeta (till exempel om tamdjuren går i hägn eller på fritt bete).



Kostnadseffektivitet


En hundvalp kostar cirka 10 000 kr i inköp. Foderkostnaden ligger på cirka 4 000 kr per år, beroende på sort och hundens behov. Om en hund arbetar i åtminstone 7 år så blir den faktiska kostnaden cirka 5 500 kr per hund och år, plus en eventuell försäkring som kostar mellan 1 000 och 2 500 kr per år. Kostnaden varierar med ras och typ av försäkring.

Få tamdjursägare i Sverige har förluster till stora rovdjur motsvarande de beloppen. Boskapsvaktande hundar skyddar emellertid även från angrepp av andra betydligt vanligare rovdjur, som räv och hund, och kan på så sätt faktiskt bli lönsamma rent ekonomiskt. Många djurägare i andra länder använder boskapsvaktande hundar trots att kostnaderna för hundarna överstiger de uteblivna förlusterna av tamdjur till rovdjur – helt enkelt för att hundarna besparar dem mycket stress och oro för sina djur.
 





Fördelar och nackdelar med boskapsvaktande hundar


I USA har man konstaterat följande fördelar med att använda boskapsvaktande hundar:
• Minskade tamdjursförluster till rovdjur (även till räv).
• Minskad arbetsinsats för brukaren (ingen flyttning av tamdjuren till fållor nattetid, de betar mer i flock och är därför lättare att hantera).
• Om användningen av nattfållor upphör kan hagarna utnyttjas bättre och tamdjurens allmäntillstånd förbättras.
• Ökad användning av områden där rovdjurstrycket tidigare omöjliggjorde djurhållning i större utsträckning.
• Användning av tidigare oanvända betesmarker ger möjligheter att utöka antalet djur i en besättning.
• Skydd av gården.
• Hunden gör brukaren uppmärksam på störningar (rovdjur) nära flocken.
• Minskad oro hos brukaren.
• Ökad självtillit för brukaren för att klara av rovdjursproblem.
 
 
Följande problem kan förekomma med boskapsvaktande hundar:
• Hunden ofredar tamdjuren (vanligtvis genom lek) vilket resulterar i skadade eller döda djur.
• Hunden vaktar inte tamdjuren.
• Hunden är aggressiv mot människor.
• Hunden ofredar andra djur (vilt eller tamdjur).
• Tidsödande arbete med att träna och övervaka hunden.
• Hunden förstör egendom (tuggar och gräver).
• Hunden blir sjuk, skadas eller dör i förtid.
• Hunden rymmer och springer hos grannar och närliggande gårdar.
• Hunden stör när tamdjuren vallas.
• Hunden innebär ekonomiska utgifter utan garanti att hunden blir duktig.


Det är osannolikt att en och samma brukare upplever alla fördelar eller råkar ut för samtliga problem med att använda en boskapsvaktande hund. För de flesta är den förebyggande åtgärden eller de minskade förlusterna tillräckligt viktiga anledningar att använda boskapsvaktare, medan andra brukare upplever ett enstaka problem som ett problem för mycket.





Tips - sammanfattning


• För att få ha hunden lös under hela året i syfte att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur krävs ett medgivande från Viltskadecenter, som har Naturvårdsverkets tillstånd att lämna ett sådant. Läs mer:
Lagar, regler och hundägaransvar
Kontakta Viltskadecenter

• För att metoden ska fungera behöver hunden få en rättvis chans att visa vad den klarar av och det krävs således mer av brukaren än att bara köpa hunden och sätta ut den bland tamdjuren. Som regel bör hunden sättas in i flocken när den är åtta -10 veckor och avvand från tiken. Bäst är det om valparna är födda bland tamdjur och därmed vana vid dem från allra första början. Det krävs givetvis vissa insatser av hundägaren under själva socialiseringsfasen mellan hunden och tamdjuren för att det ska löpa smidigt.
Läs mer: Fostran och träning
XX
Valpar bör tidigt introduceras bland de djur
de ska skydda. Foto: Viltskadecenter
 
• Gårdens bruksform och förutsättningar måste vägas in då en boskapsvaktande hund diskuteras som förebyggande åtgärd. Du ska inte förvänta dig att hunden är ett hundraprocentigt skydd mot rovdjursangrepp. Läs mer: Hundens effektivitet mot rovdjursangrepp

• Hundägaren bör vara fullt medveten om att en boskapsvaktande hund inte är en sällskapshund, utan snarare ytterligare en medlem i tamdjursflocken. Ägaren ansvarar för att ge hunden en sund inställning till människor. Boskapsvaktande hundar ska inte uppträda aggressivt mot människor, däremot kan de ha ett avvaktande sätt mot dem.
Läs mer: Lagar, regler och hundägaransvar

• Börja alltid med en valp! Om du vill skaffa flera kan du göra det när den första har vuxit till sig. Sannolikheten för att du ska lyckas är större med en hund. Det är inte synd om en ensam valp eftersom den har alla tamdjuren som sina kamrater och den ska dessutom präglas på tamdjuren.

• Den tamdjursägare som vill använda en boskapsvaktande hund för att minska risken för rovdjursangrepp på tamdjuren, får vara beredd på att kanske behöva ändra på vissa brukningsrutiner för att hundens kapacitet och egenskaper ska kunna utnyttjas fullt ut. Exempel på rutiner som kan komma att behöva ändras är tillsyn, gruppkonstellationer av tamdjur, storlek på hagar, utfodrings- och vattenplatser samt stängsel. Ibland måste även tamdjur plockas bort ur flocken om de till exempel är elaka mot valpen när den kommer. Elaka tamdjur kan få valpen att helt tappa intresset för tamdjuren.

• Generellt innebär inte införskaffandet av en boskapsvaktande hund till en besättning att rovdjursangreppen minskar drastiskt med en gång, eftersom man i de allra flesta fall skaffar en valp som så småningom växer till sig och in i sin arbetande roll. Vuxna duktiga erfarna hundar finns sällan att få tag i på marknaden. Det finns exempel på hundar som först har varit sällskapshundar och som senare tränats av hängivna och intresserade människor och blivit bra boskapsvaktande hundar, men det är ytterst sällsynt.
Läs mer: Så fungerar den boskapsvaktande hunden

• Det krävs mycket tid, energi och tålamod för att uppfostra en valp till en boskapsvaktande hund. Under vissa omständigheter kanske hunden dessutom visar sig vara en mindre bra metod eller nästintill värdelös, medan i andra fall kanske hunden är allt som behövs för att rovdjursskadorna ska minska. Var noga påläst om vilka hundproblem som faktiskt kan uppstå så att du kan förebygga dem istället för att behöva jobba med att åtgärda dem senare i hundens liv. Läs mer: Fostran och träning

• Den som vill införskaffa och använda sig av en boskapsvaktande hund bör vara noga påläst om hundägaransvar och om hur hunden fostras, tränas och fungerar. Förutom den fakta som ges här på webbplatsen finns informationen i broschyren ”Att skydda tamdjur från rovdjursangrepp”,  som kan laddas hem (i pdf-format) eller beställas från Viltskadecenter.
 
 
 
 
         Fr att anvnda boskapsvaktande hundar krvs tillstnd. Kontakta Viltskadecenter p e-post eller telefon 0581-697339.
 
Viltskadecenter     Tel: 0581-920 70     Grims Forskningsstation SLU, 730 91 Riddarhyttan
© Viltskadecenter | Om cookies | Sajtkarta | Produktion av: Wikinggruppen och Vilda Ord
En del av